Goda exempel

Bolag: Heidelberg Materials
Steg i hänsynshierarkin: Undvika
Kontaktperson: Karin Comstedt Webb

– I exempelvis Slite undviker vi att ta mark i anspråk innan god bevarandestatus av arter kan säkerställas, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetsansvarig på Heidelberg Materials.

Vid planering av kommande brytning anpassar Heidelberg Materials brytplaner, som bland annat innehåller kartläggningar av biologisk mångfald. Heidelberg Materials samarbetar långsiktigt med experter för att säkerställa att alla åtgärder utgår från en vetenskaplig grund. Kunskapen är central för att säkerställa att verksamheten kan bedrivas i samklang med gott naturskydd. Där det råder rätt förutsättningar har Heidelberg Materials också ambitionen att stärka den biologiska mångfalden.

Bolag: LKAB
Steg i hänsynshierarkin: Undvika
Kontaktperson: Annika Zachrisson

– Hänsynshierarkin finns alltid med oss när vi tar mark i anspråk. Det första steget är att undvika negativ påverkan, säger Annika Zachrisson, sektionschef Miljö inom LKAB.

För att kartlägga vilka naturvärden som finns i områden genomförs bland annat naturvärdesinventeringar och fågelinventeringar. Påverkan på den biologiska mångfalden vägs sedan mot andra värden såsom riksintressen, påverkan på rennäringen och på närboende, för hitta en lösning som ger minst samlad påverkan. Lokaliseringsvalet är av grundläggande betydelse och ambitionen är att prioritera ytor som har jämförelsevis lägre värden, exempelvis genom att det är påverkat av tidigare verksamhet i området.

– I Kiruna övervägdes tre lokaliseringar för uppläggning av sidoberg. Det tidigare dagbrottet skulle i teorin kunna utesluta vidare markanspråk under en lång period, men avfärdas tillsvidare som ett alternativ för löpande sidobergsdeponering av bland annat säkerhets- och tillgänglighetsskäl. Däremot sker en viss återfyllning, allteftersom det bedöms möjligt och lämpligt. Det södra alternativet ligger inom befintligt industriområde och är delvis påverkat redan idag men det förekommer även delar med höga naturvärden i området (klass 2). Det nordvästra alternativet, som i huvudsak ligger utanför industriområdet, har högre naturvärden (klass 2 och klass 1) och därutöver större påverkan på renskötseln än det södra alternativet, som bland annat därför har bedömts vara den bästa lokaliseringen, berättar Annika.

Bolag: Heidelberg Materials
Steg i hänsynshierarkin: Minimera

Heidelberg Materials fabrik i Slite har ansökt om förlängt täkttillstånd vid File Hajdar – ett område som ligger i nära anslutning till kalkbrottet som används idag.

Heidelberg Materials ansökan om täkttillstånd har utformats på ett sätt som ska minimera påverkan på naturen och nyckelarter som väddnätfjärilen.

Bolag: LKAB
Steg i hänsynshierarkin: Minimera
Kontaktperson: Torbjörn Karlsson

Det vatten som kontinuerligt pumpas upp ur våra gruvor går in som processvatten i förädlingsverken, sedan ut på dammarna och därefter åter till förädlingen som processvatten, i ett kretslopp. Den här processen genererar dock en del överskottsvatten som måste släppas ut – bräddas – till närliggande vattendrag: i Svappavaara till Liukattijoki, i Malmberget till Lina älv och i Kiruna till Mettä-Rakkurijärvi. Det här vattnet innehåller dock förhöjda halter av till exempel nitrat, sulfat och uran, varför det är av största vikt för oss att minimera påverkan från dessa utsläpp.

Vattenflödet i recipienterna varierar, bland annat efter säsong: lägre flöden under vintern och högre under vårfloden. Genom att anpassa utsläppen efter de här naturliga skiftningarna, med mindre bräddning vid lågflöde och vice versa, kan vi minska vår påverkan.

I Svappavaara övervakas vattenflödena i våra utsläpp och i recipienten kontinuerligt med hjälp av flödesmätare anslutna till LKAB:s styrsystem. Detta möjliggör precisa justeringar av utsläppsflödena i realtid. Det här har lett till flera positiva resultat, som förbättrad vattenkvalitet och jämnare, lägre halter av nitrat, sulfat och uran ute i recipienten Liukattijoki.

Foto: Torbjörn Karlsson.

Bolag: Boliden
Steg i hänsynshierarkin: Minimera
Kontaktperson: Johanna Holm

– Genom att bygga upp denna kunskap kan vi bedriva och utveckla verksamheten med hänsyn till arterna, säger Johanna Holm, chef för enheten för miljötillstånd.

I Kevitsa bidrar Boliden med vetenskaplig kunskap om hur de sällsynta arterna salskrake, åkergroda och hårklomossa och deras livsmiljöer. Med övervakningsprogram och inventeringar i området har Boliden följt utvecklingen för arterna över tid och kan visa på tydliga resultat. I de holkar för salskrake som satts upp vid sjön intill gruvan häckar ett 10-tal par per år. 10 nya lokaler med hårklomossa har identifierats, med en utbredning betydligt längre norrut än som tidigare var känt. Och åkergrodan har visat sig kunna leva sida vid sida med gruvverksamheten utan att störas av bullret från maskinerna.

Intill Heidelberg Materials verksamhet i Skövde rinner Hållsdammsbäcken. När Heidelberg Materials skulle utöka brytområdet behövde bäcken ledas om i ett nytt flöde. Heidelberg Materials genomförde gedigna utredningar med fokus på att dels skapa en så naturlig bäckfåra som möjligt och dels minimera påverkan i det Natura 2000-område som bäcken rinner ut i.

Arbetet genomfördes tillsammans med ekologer, geohydrologer, entreprenörer och en lokal skola. Genom regelbundna inventeringar säkerställer Heidelberg Materials att åtgärderna har nått önskat resultat. Vid verksamheten i Skövde har Heidelberg Materials även restaurerat ett ängsområde genom att plantera in utvalda växter. I ett område går får på sommaren för att främja betesgynnande arter.

Långdalsgruvan drevs mellan 1967–1999 genom underjordsbrytning följt av dagbrottsbrytning i direkt anslutning till Skellefteälven. Under 2021–2023 genomfördes efterbehandlingsåtgärder för att återskapa natur med ängsmark och lövskog, samt öppna upp ett rekreationsområde för allmänheten.

Under 2021 revs den dammvall som tidigare vallat in det utbrutna dagbrottet i Långdal, året därpå sanerades områdets gamla upplagsytor och vägar för att sedan påbörja den ekologiska efterbehandlingen av den nedlagda gruvan. Inför efterbehandlingen togs en plan för området fram där närboendes önskemål om grillplatser och möjlighet att sjösätta båtar beaktades samtidigt som lämpliga ytor för växtetablering och arbete med biologisk mångfald identifierades.

Den ekologiska efterbehandlingen påbörjades direkt då saneringen avslutats på de mest erosionsbenägna ytorna intill Skellefteälven. Rötslam och barkmull blandades och spreds ut från iordninggjord väg med traktor och gödselspridare i ett tunt lager. Därefter såddes ytorna in för hand då lutningen ansågs vara för brant för att så in området med maskin. Fröblandningen som valdes ut i slänterna var en gräsfröblandning utan invasiva arter som bedömdes passa på platsen.

Under 2023 fortsatte insådden på de gamla upplagsytorna enligt liknande förfarande med rötslam/barkmullsblandning som spreds med traktor och gödselspridare. När ytorna sedan skulle sås in användes i stället en sexhjuling med fröspridare vilket effektiviserade sådden avsevärt, när ytorna såtts in så harvades de med en harvmatta avsedd för ATV. På upplagsytorna har både ängsfrön av sorten ”Norrlandsblandning” och gräsfrön använts på olika delytor.

Arbetet med den ekologiska efterbehandlingen fortskrider och planerna för området är många. Kommande aktiviteter är att dungar med träd ska glesas ut med syfte att främja lövträd, död ved kommer att läggas ut på utvalda platser och så småningom ska området åter planteras med träd och buskar.

På två områden i Skellefteälven, intill det tidigare dagbrottet, kommer nya habitat för gädda och strömlevande fisk (t.ex. harr) att bildas. På det ena området ska en grund vik utvecklas och vattenväxter etableras för att främja gäddlek om våren. På det andra området ska block placeras ut tillsammans med grus för att bilda en lekplats för strömlevande fisk.

Målbilden för hela området är ett härligt rekreationsområde där man kan mötas och både minnas tillbaka på den gruvverksamhet som under många år präglat området och njuta av vacker natur rik på biologisk mångfald.

– Vi har lagt till stora stenar och byggt stenbäddar. Detta förbättrar strömningen och underlättar öringens stigning upp längs bäcken, säger Tua Welin, miljöchef Nordkalk Sverige.

I Klinthagenbäcken på Gotland leker öring och genom olika åtgärder i bäcken har Nordkalk arbetat för att förbättra deras lekförhållanden.

Bolag: LKAB
Steg i hänsynshierarkin: Restaurera
Kontaktperson: Magdalena Åström

När ett område inte längre används för verksamheten genomför LKAB ekologisk efterbehandling. Detta är ofta en långsiktig process och kan innebära skötsel över en längre tid. Ett exempel är Vitåfors gamla sandmagasin, där LKAB genomför en efterbehandling med syftet att skapa en variation av naturmiljöer och goda förutsättningar för biologisk mångfald.

Genom att välja rätt jordmaterial skapas förutsättningar för önskad vegetation. Mikrobiotoper som stenhögar, död ved, buskage och gläntor skapar variation som gynnar flera arter. I Vitåfors följs åtgärderna upp med olika indikatorer för att säkerställa att områdena utvecklas mot de olika målbilderna. Utöver ekologiska värden har LKAB också stort fokus på att efterbehandlade områden ska skapa goda förutsättningar för renbetesmark och bidra med sociala värden.

Foto: Magdalena Åström.

I Heidelberg Materials ansökan om täkttillstånd för Filehajdar på Gotland har Heidelberg Materials föreslagit omfattande ekologiska kompensationsåtgärder för att kompensera för den kvarstående påverkan på naturen. De föreslagna kompensationsåtgärderna avser vissa viktiga fjärilsarter och nipsippa.

En viktig grund för de föreslagna kompensationsåtgärderna är Heidelberg Materials gedigna och mångåriga arbete med olika nyckelarter som väddnätfjäril och nipsippa. Heidelberg Materials i Slite har genomfört Europas största inventering av väddnätfjäril och inventerar årligen för att följa upp populationens utveckling. Tillsammans med experter har Heidelberg Materials under många år genomfört studier om nipsippan för att för att förstå artens ekologi och hitta metoder för förökning, förflyttning och åtgärder för att förbättra artens livsmiljö.

LKAB har sedan 2015 en ambition om att verksamheten inte ska innebära någon nettoförlust av naturvärden och sedan 2021 ett mål om att bidra nettopositivt. Därför arbetar LKAB med att värdera direkta och indirekta effekter som uppstår av verksamheten, och att kompensera för den kvarstående påverkan på biologisk mångfald. Kompensation genomförs oftast när ny mark behöver tas i anspråk, men det kan även bli aktuellt när naturmiljöer påverkas negativt exempelvis genom ändrade grundvattenflöden till följd av den pågående verksamheten.

Kuosajänkkä utanför Svappavaara är ett av Sveriges största kompensationsområden och var del av villkoret när Mertainens dagbrott togs i drift. Kompensationen innebär att områden skyddas och att naturvärdena stärks i 50 år. LKAB jobbar utifrån en skötsel- och uppföljningsplan för att följa upp hur naturvärden utvecklas över tid i området. De naturvärdesåtgärder som har genomförs i området är att lägga ut död ved som flyttas från området som tas i anspråk, att restaurera myrar samt genomföra myrslåtter och naturvårdsbränning.

Foto: Per Juntti.

Bolag: Kaunis Iron
Steg i hänsynshierarkin: Kompensera
Kontaktperson: Lars Wallgren

Kaunis Iron har utfört ekologisk kompensation för intrång i rikkärrmiljöer genom att restaurera andra rikkärr i närmiljön.

Åtgärderna har inriktats på att gynna rikkärrsarterna myrbräcka (Saxifraga hirculus), brudsporre Gymnadenia conopsea, lappnycklar Dactylorhiza lapponica, myrstarr Carex heleonastes och käppkrokmossa Hamatocaulis vernicosus, men de har även en generell positiv påverkan på den biologisk mångfalden i rikkärrsmiljöerna. Totalt omfattar åtgärderna 139 hektar restaurering av dikade rikkärr genom avverkning och röjning, igenläggning av diken och utplacering av dämmen.