Fortsätt till huvudinnehållet
Mining with nature

Goda exempel

Varför ska vi följa hänsynshierarkin?

Att följa hänsynshierarkin är grundläggande del i arbetet för biologisk mångfald. Hänsynshierarkin är en stegvis process som innebär att undvika, minimera, restaurera och kompensera för påverkan på biologisk mångfald.

Illustration över arbetet med hänsynshierarkin som innebär att undvika, minimera, restaurera och kompensera för påverkan på biologisk mångfald.

Undvika, minimera och restaurera för påverkan på biologisk mångfald

Malm och mineraler finns där geologin skapar förutsättningarna, vilket oundvikligen styr lokaliseringen av gruvor och täkter. När vi utvecklar och bygger nya anläggningar ska vi dock så långt det går styra utformningen för att undvika påverkan på biologisk mångfald.

Vi minimerar våra utsläpp till luft och vatten och minskar avfallsmängderna. Att minimera påverkan handlar ofta om att tillämpa de bästa tekniska lösningarna. Mycket forskning och innovation pågår för att kunna producera fossilfritt stål, minska utsläpp ytterligare och energieffektivisera brytningsprocesserna.

När en gruva eller ett kalkbrott läggs ner genomförs efterbehandling och restaurering. Genom restaureringen skapar vi förutsättningar för önskvärda växter och djur att etablera sig i området. På så sätt kommer området på sikt att bidra till biologisk mångfald, harmonisera med omgivningen och bli en integrerad del av landskapet igen.

Kompensera för kvarstående påverkan

När vi tillämpat de tre första stegen i hänsynshierarkin kan vi som ett sista steg kompensera för den kvarstående påverkan, exempelvis genom att restaurera och skydda närliggande naturmiljöer. Då ökar den biologiska mångfalden på andra platser. Därigenom kan gruv- och mineralnäringen bidra till ökade värden för biologisk mångfald på regional nivå, även om en viss negativ påverkan lokalt är oundviklig.

Hänsynshierarkin – Företagsexempel

Undvika

Bolag: Heidelberg Materials
Steg i hänsynshierarkin: Undvika
Kontaktperson: Karin Comstedt Webb

– I exempelvis Slite undviker vi att ta mark i anspråk innan god bevarandestatus av arter kan säkerställas, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetsansvarig på Heidelberg Materials.

Vid planering av kommande brytning anpassar Heidelberg Materials brytplaner, som bland annat innehåller kartläggningar av biologisk mångfald. Heidelberg Materials samarbetar långsiktigt med experter för att säkerställa att alla åtgärder utgår från en vetenskaplig grund. Kunskapen är central för att säkerställa att verksamheten kan bedrivas i samklang med gott naturskydd. Där det råder rätt förutsättningar har Heidelberg Materials också ambitionen att stärka den biologiska mångfalden.

Bolag: Boliden
Steg i hänsynshierarkin: Undvika
Kontaktperson: Anders Forsgren

– Vi genomförde avancerad modellering, som tog hänsyn till effekter på både kort och lång sikt, säger Anders Forsgren, projektledare för utveckling av nya gruvor.

I arbetet med att planera för att bryta Liikavaarafyndigheten intill Aitik undersökte Boliden många olika utformningar av industriområdet och gråbergsupplagen. Resultatet av modelleringen visade att det bästa alternativet vid Liikavaara var att köra det syrabildande gråberget till gråbergsdeponierna i Aitik och att deponera miljöberget på plats i Liikavaara.

Genom att planera på detta sätt blir industriområdet mycket mindre samtidigt som områdena med de högsta naturvärdena undviks. Det möjliggör även bättre efterbehandling med en minskad risk för läckage av metaller på sikt.

Bolag: Nordkalk
Steg i hänsynshierarkin: Undvika
Kontaktperson: Tua Welin

– Exempelvis på Gotland finns det många områden vi har avstått från och avyttrat genom åren, säger Tua Welin, miljöchef på Nordkalk, Sverige.

Nordkalk undviker att prospektera i skyddsvärda områden. Redan innan Nordkalk började jobba mer konkret utifrån hänsynshierarkin tillämpade de undvikande åtgärder i takt med att kunskap om höga naturvärden blivit kända. På Gotland avbröt Nordkalk prospektering nära våtmarken Mölnermyr. De har bland annat även avyttrat marken vid Hoburgsmyr, som idag är skyddat som ett Natura 2000- område samt avsatt en skyddszon mot våtmarken.

Bolag: LKAB
Steg i hänsynshierarkin: Undvika
Kontaktperson: Annika Zachrisson

– Hänsynshierarkin finns alltid med oss när vi tar mark i anspråk. Det första steget är att undvika negativ påverkan, säger Annika Zachrisson, sektionschef Miljö inom LKAB.

För att kartlägga vilka naturvärden som finns i områden genomförs bland annat naturvärdesinventeringar och fågelinventeringar. Påverkan på den biologiska mångfalden vägs sedan mot andra värden såsom riksintressen, påverkan på rennäringen och på närboende, för hitta en lösning som ger minst samlad påverkan. Lokaliseringsvalet är av grundläggande betydelse och ambitionen är att prioritera ytor som har jämförelsevis lägre värden, exempelvis genom att det är påverkat av tidigare verksamhet i området.

– I Kiruna övervägdes tre lokaliseringar för uppläggning av sidoberg. Det tidigare dagbrottet skulle i teorin kunna utesluta vidare markanspråk under en lång period, men avfärdas tillsvidare som ett alternativ för löpande sidobergsdeponering av bland annat säkerhets- och tillgänglighetsskäl. Däremot sker en viss återfyllning, allteftersom det bedöms möjligt och lämpligt. Det södra alternativet ligger inom befintligt industriområde och är delvis påverkat redan idag men det förekommer även delar med höga naturvärden i området (klass 2). Det nordvästra alternativet, som i huvudsak ligger utanför industriområdet, har högre naturvärden (klass 2 och klass 1) och därutöver större påverkan på renskötseln än det södra alternativet, som bland annat därför har bedömts vara den bästa lokaliseringen, berättar Annika.

Minimera

Bolag: Heidelberg Materials
Steg i hänsynshierarkin: Minimera

Heidelberg Materials fabrik i Slite har ansökt om förlängt täkttillstånd vid File Hajdar – ett område som ligger i nära anslutning till kalkbrottet som används idag.

Heidelberg Materials ansökan om täkttillstånd har utformats på ett sätt som ska minimera påverkan på naturen och nyckelarter som väddnätfjärilen.

Bolag: Boliden
Steg i hänsynshierarkin: Minimera
Kontaktperson: Linnea Hisved

– Vi begränsar terrängkörningen i känsliga naturmiljöer så långt möjligt när vi genomför prospekteringsarbeten, säger Linnea Hisved, tillståndshandläggare på Boliden.

För prospekteringsarbeten som kräver terrängkörning nyttjar Boliden alltid befintliga körvägar och redan påverkad mark så långt det är möjligt, så att påverkan på naturmiljön minimeras.

Bolag: Nordkalk
Steg i hänsynshierarkin: Minimera
Kontaktperson: Håkan Pihl

– Genom att samla in fakta om skyddsvärd natur tidigt i processen kan vi minimera negativ påverkan i känsliga områden såsom i Ignaberga, där vi vet att det finns höga naturvärden, säger Håkan Pihl, Hållbarhetsdirektör på Nordkalk.

I Ignaberga har skyddszoner avsatts för att minimera påverkan på skyddsvärda arter. Nordkalk använder information om känsliga områden i det långsiktiga och systematiska arbetet för naturvärden kring sina fyndigheter.

Bolag: LKAB
Steg i hänsynshierarkin: Minimera
Kontaktperson: Torbjörn Karlsson

Det vatten som kontinuerligt pumpas upp ur våra gruvor går in som processvatten i förädlingsverken, sedan ut på dammarna och därefter åter till förädlingen som processvatten, i ett kretslopp. Den här processen genererar dock en del överskottsvatten som måste släppas ut – bräddas – till närliggande vattendrag: i Svappavaara till Liukattijoki, i Malmberget till Lina älv och i Kiruna till Mettä-Rakkurijärvi. Det här vattnet innehåller dock förhöjda halter av till exempel nitrat, sulfat och uran, varför det är av största vikt för oss att minimera påverkan från dessa utsläpp.

Vattenflödet i recipienterna varierar, bland annat efter säsong: lägre flöden under vintern och högre under vårfloden. Genom att anpassa utsläppen efter de här naturliga skiftningarna, med mindre bräddning vid lågflöde och vice versa, kan vi minska vår påverkan.

I Svappavaara övervakas vattenflödena i våra utsläpp och i recipienten kontinuerligt med hjälp av flödesmätare anslutna till LKAB:s styrsystem. Detta möjliggör precisa justeringar av utsläppsflödena i realtid. Det här har lett till flera positiva resultat, som förbättrad vattenkvalitet och jämnare, lägre halter av nitrat, sulfat och uran ute i recipienten Liukattijoki.

Foto: Torbjörn Karlsson.

Bolag: Boliden
Steg i hänsynshierarkin: Minimera
Kontaktperson: Johanna Holm

– Genom att bygga upp denna kunskap kan vi bedriva och utveckla verksamheten med hänsyn till arterna, säger Johanna Holm, chef för enheten för miljötillstånd.

I Kevitsa bidrar Boliden med vetenskaplig kunskap om hur de sällsynta arterna salskrake, åkergroda och hårklomossa och deras livsmiljöer. Med övervakningsprogram och inventeringar i området har Boliden följt utvecklingen för arterna över tid och kan visa på tydliga resultat. I de holkar för salskrake som satts upp vid sjön intill gruvan häckar ett 10-tal par per år. 10 nya lokaler med hårklomossa har identifierats, med en utbredning betydligt längre norrut än som tidigare var känt. Och åkergrodan har visat sig kunna leva sida vid sida med gruvverksamheten utan att störas av bullret från maskinerna.

Bolag: Zinkgruvan mining
Steg i hänsynshierarkin: Minimera

När Zinkgruvan Mining behövde bygga ut sandmagasinet Enemossen med Enemossen Östra togs en del av Björnbäckens avrinningsområdet i anspråk. Delar av Björnbäckens närområde har höga naturvärden, med många sällsynta arter av mossor och lavar som är beroende av vattenflödet i bäcken. Med ett mindre avrinningsområde blir vattenflödet i Björnbäcken periodvis för lågt för dessa arter. Därför pumpar Zinkgruvan vatten till Björnbäcken från en närliggande sjö under växtsäsongen så att vattenflödet ska vara tillräckligt för arterna.

Restaurera

Bolag: Heidelberg Materials
Steg i hänsynshierarkin: Restaurera
Kontaktperson: Karin Comstedt Webb

– Hålldammsbäcken är ett bra exempel på att det är möjligt att flytta en bäck och undvika skada på Natura 2000- området nedströms vår verksamhet, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetsansvarig på Heidelberg Materials.

Intill Heidelberg Materials verksamhet i Skövde rinner Hållsdammsbäcken. När Heidelberg Materials skulle utöka brytområdet behövde bäcken ledas om i ett nytt flöde. Heidelberg Materials genomförde gedigna utredningar med fokus på att dels skapa en så naturlig bäckfåra som möjligt och dels minimera påverkan i det Natura 2000-område som bäcken rinner ut i.

Arbetet genomfördes tillsammans med ekologer, geohydrologer, entreprenörer och en lokal skola. Genom regelbundna inventeringar säkerställer Heidelberg Materials att åtgärderna har nått önskat resultat. Vid verksamheten i Skövde har Heidelberg Materials även restaurerat ett ängsområde genom att plantera in utvalda växter. I ett område går får på sommaren för att främja betesgynnande arter.


Bolag: Boliden
Steg i hänsynshierarkin: Restaurera
Kontaktperson: Isabell Lundberg

Långdalsgruvan drevs mellan 1967–1999 genom underjordsbrytning följt av dagbrottsbrytning i direkt anslutning till Skellefteälven. Under 2021–2023 genomfördes efterbehandlingsåtgärder för att återskapa natur med ängsmark och lövskog, samt öppna upp ett rekreationsområde för allmänheten.

Under 2021 revs den dammvall som tidigare vallat in det utbrutna dagbrottet i Långdal, året därpå sanerades områdets gamla upplagsytor och vägar för att sedan påbörja den ekologiska efterbehandlingen av den nedlagda gruvan. Inför efterbehandlingen togs en plan för området fram där närboendes önskemål om grillplatser och möjlighet att sjösätta båtar beaktades samtidigt som lämpliga ytor för växtetablering och arbete med biologisk mångfald identifierades.

Den ekologiska efterbehandlingen påbörjades direkt då saneringen avslutats på de mest erosionsbenägna ytorna intill Skellefteälven. Rötslam och barkmull blandades och spreds ut från iordninggjord väg med traktor och gödselspridare i ett tunt lager. Därefter såddes ytorna in för hand då lutningen ansågs vara för brant för att så in området med maskin. Fröblandningen som valdes ut i slänterna var en gräsfröblandning utan invasiva arter som bedömdes passa på platsen.

Under 2023 fortsatte insådden på de gamla upplagsytorna enligt liknande förfarande med rötslam/barkmullsblandning som spreds med traktor och gödselspridare. När ytorna sedan skulle sås in användes i stället en sexhjuling med fröspridare vilket effektiviserade sådden avsevärt, när ytorna såtts in så harvades de med en harvmatta avsedd för ATV. På upplagsytorna har både ängsfrön av sorten ”Norrlandsblandning” och gräsfrön använts på olika delytor.

Arbetet med den ekologiska efterbehandlingen fortskrider och planerna för området är många. Kommande aktiviteter är att dungar med träd ska glesas ut med syfte att främja lövträd, död ved kommer att läggas ut på utvalda platser och så småningom ska området åter planteras med träd och buskar.

På två områden i Skellefteälven, intill det tidigare dagbrottet, kommer nya habitat för gädda och strömlevande fisk (t.ex. harr) att bildas. På det ena området ska en grund vik utvecklas och vattenväxter etableras för att främja gäddlek om våren. På det andra området ska block placeras ut tillsammans med grus för att bilda en lekplats för strömlevande fisk.

Målbilden för hela området är ett härligt rekreationsområde där man kan mötas och både minnas tillbaka på den gruvverksamhet som under många år präglat området och njuta av vacker natur rik på biologisk mångfald.

 

Bolag: Nordkalk
Steg i hänsynshierarkin: Restaurera
Kontaktperson: Tua Welin

– Vi har lagt till stora stenar och byggt stenbäddar. Detta förbättrar strömningen och underlättar öringens stigning upp längs bäcken, säger Tua Welin, miljöchef Nordkalk Sverige.

I Klinthagenbäcken på Gotland leker öring och genom olika åtgärder i bäcken har Nordkalk arbetat för att förbättra deras lekförhållanden.

Bolag: LKAB
Steg i hänsynshierarkin: Restaurera
Kontaktperson: Magdalena Åström

När ett område inte längre används för verksamheten genomför LKAB ekologisk efterbehandling. Detta är ofta en långsiktig process och kan innebära skötsel över en längre tid. Ett exempel är Vitåfors gamla sandmagasin, där LKAB genomför en efterbehandling med syftet att skapa en variation av naturmiljöer och goda förutsättningar för biologisk mångfald.

Genom att välja rätt jordmaterial skapas förutsättningar för önskad vegetation. Mikrobiotoper som stenhögar, död ved, buskage och gläntor skapar variation som gynnar flera arter. I Vitåfors följs åtgärderna upp med olika indikatorer för att säkerställa att områdena utvecklas mot de olika målbilderna. Utöver ekologiska värden har LKAB också stort fokus på att efterbehandlade områden ska skapa goda förutsättningar för renbetesmark och bidra med sociala värden.

Foto: Magdalena Åström.

Bolag: Zinkgruvan mining
Steg i hänsynshierarkin: Restaurera
Kontaktperson: Charlotte Odenberger

– Ängsmarkerna bidrar till den biologiska mångfalden samtidigt som den minskar damningen i området och gör Zinkgruvan till en vackrare plats, säger Charlotte Odenberger, miljöchef zinkgruvan mining.

Det går att gynna biologisk mångfald även inom industriområden i drift. Zinkgruvan har genomfört ett projekt för att etablera ängsmarker inom industriområdet.

Ängsmarkerna kommer att vara multifunktionella och både bidra till den biologiska mångfalden, minska damningen i området och göra Zinkgruvan till en vackrare plats för dess medarbetare och besökare.

För att berätta om varför ängsmarkerna har anlagts och hur de bidrar till ökad biologisk mångfald har man satt upp informationstavlor.

Kompensera

Bolag: Heidelberg Materials
Steg i hänsynshierarkin: Kompensera
Kontaktperson: Kerstin Nyberg

I Heidelberg Materials ansökan om täkttillstånd för Filehajdar på Gotland har Heidelberg Materials föreslagit omfattande ekologiska kompensationsåtgärder för att kompensera för den kvarstående påverkan på naturen. De föreslagna kompensationsåtgärderna avser vissa viktiga fjärilsarter och nipsippa.

En viktig grund för de föreslagna kompensationsåtgärderna är Heidelberg Materials gedigna och mångåriga arbete med olika nyckelarter som väddnätfjäril och nipsippa. Heidelberg Materials i Slite har genomfört Europas största inventering av väddnätfjäril och inventerar årligen för att följa upp populationens utveckling. Tillsammans med experter har Heidelberg Materials under många år genomfört studier om nipsippan för att för att förstå artens ekologi och hitta metoder för förökning, förflyttning och åtgärder för att förbättra artens livsmiljö.

Bolag: Boliden
Steg i hänsynshierarkin: Kompensera
Kontaktperson: Anders Forsgren

– För oss är det här jättenyttigt när vi ska utföra kompensation i framtiden, att veta att åtgärderna faktiskt funkar. Framför allt blir det en vinst för den biologiska mångfalden när vi lär oss hur vi på ännu bättre sätt kan bidra med metaller för klimatomställningen och samtidigt bevara eller till och med höja naturvärdena, säger Anders Forsgren, projektledare.

Kompensationen för utökningen av Aitiks sandmagasin är ett av de största kompensationsprojekt som hittills genomförts i Sverige. En omfattande kompensationsutredning visade att det bästa alternativet var två kompensationsområden som ligger i direkt anslutning till ekoparken Leipipir.

Kompensationen inriktades på att tillföra naturvärden i områden som inte redan hade höga naturvärden, till exempel genom att lägga ut död ved som transporterats från det områden som påverkas. Dessa områden fyller nu en viktig funktion både för allmänheten och för naturvärden i ett större perspektiv, eftersom de utgör bryggor mellan ekoparken och andra värdefulla naturområden.

Friluftslivet underlättas genom gångstigar och utkiksplatser. I samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) genomför Boliden ett långsiktigt forskningsprojekt som studerar hur arterna svarar på de kompensationsåtgärder som genomförts.

Bolag: Nordkalk
Steg i hänsynshierarkin: Kompensera
Kontaktperson: Tua Welin

I Storugns Utmarker arbetar Nordkalk för att förbättra fjärilars livsområden genom skötsel- och restaureringsåtgärder för att kompensera för påverkan som uppstår av verksamheten. Exempelvis genom försiktig röjning minskas igenväxningen i området. Då brytområden tagits i bruk i närområdet arbetar Nordkalk också med att långsiktigt förbättra konnektiviteten mellan områden. För att följa upp arbetet inventerades fjärilar 2016 och 2020.

– Det var roligt att se att apollofjärilarna hade återhämtat sig kraftigt år 2020 och fanns även inom industriområdet, vid det gamla deponiområdet och reservdelsupplaget. Inom det här arbetet ser vi dock att det är viktigt med långsiktiga uppföljningar, eftersom fjärilspopulationernas storlek är beroende på väderleken och varierar därför mycket mellan åren, säger Tua Welin, miljöchef på Nordkalk, Sverige.

Bolag: LKAB
Steg i hänsynshierarkin: Kompensera
Kontaktperson: Katarina Oja

LKAB har sedan 2015 en ambition om att verksamheten inte ska innebära någon nettoförlust av naturvärden och sedan 2021 ett mål om att bidra nettopositivt. Därför arbetar LKAB med att värdera direkta och indirekta effekter som uppstår av verksamheten, och att kompensera för den kvarstående påverkan på biologisk mångfald. Kompensation genomförs oftast när ny mark behöver tas i anspråk, men det kan även bli aktuellt när naturmiljöer påverkas negativt exempelvis genom ändrade grundvattenflöden till följd av den pågående verksamheten.

Kuosajänkkä utanför Svappavaara är ett av Sveriges största kompensationsområden och var del av villkoret när Mertainens dagbrott togs i drift. Kompensationen innebär att områden skyddas och att naturvärdena stärks i 50 år. LKAB jobbar utifrån en skötsel- och uppföljningsplan för att följa upp hur naturvärden utvecklas över tid i området. De naturvärdesåtgärder som har genomförs i området är att lägga ut död ved som flyttas från området som tas i anspråk, att restaurera myrar samt genomföra myrslåtter och naturvårdsbränning.

Foto: Per Juntti.

Bolag: Kaunis Iron
Steg i hänsynshierarkin: Kompensera
Kontaktperson: Lars Wallgren

Kaunis Iron har utfört ekologisk kompensation för intrång i rikkärrmiljöer genom att restaurera andra rikkärr i närmiljön.

Åtgärderna har inriktats på att gynna rikkärrsarterna myrbräcka (Saxifraga hirculus), brudsporre Gymnadenia conopsea, lappnycklar Dactylorhiza lapponica, myrstarr Carex heleonastes och käppkrokmossa Hamatocaulis vernicosus, men de har även en generell positiv påverkan på den biologisk mångfalden i rikkärrsmiljöerna. Totalt omfattar åtgärderna 139 hektar restaurering av dikade rikkärr genom avverkning och röjning, igenläggning av diken och utplacering av dämmen.